Hela Havet Stormar

nu även i bloggform

Att citera rätt källor

Det börjar blåsa upp till storm igen kring några av IPCCs slutsatser, vilket bland annat DN, Maggie och WUWT gör mig uppmärksam på. Denna gång rör det sig om ett påstående om att Himalayas glaciärer kan ha smält bort år 2035. På IPCCs hemsida står följande:

Glaciers in the Himalaya are receding faster than in any other part of the world (see Table 10.9) and, if the present rate continues, the likelihood of them disappearing by the year 2035 and perhaps sooner is very high if the Earth keeps warming at the current rate. Its total area will likely shrink from the present 500,000 to 100,000 km2 by the year 2035 (WWF, 2005).

Notera att året för bortsmältning är 2035 och att källan är Världsnaturfonden. Eftersom jag inte själv arbetar, eller har arbetat, med glaciärer har jag heller inte läst det här stycket förut. Dock reagerar jag ganska starkt på två saker. Låt oss ta dem var och en för sig.

Det första jag reagerar på är årtalet 2035. Det låter väldigt ofysikaliskt att glaciärerna skall ha smält bort på så kort tid. Det borde bli en enorm skum värmeobalans för att detta skall uppnås med de mängder is som behöver smältas. Nu visar det sig också att detta var tämligen taget ur luften. Vad det handlade om var egentligen en gissning, som sedan förmodligen visade sig vara orealistisk. Men då hade redan en populärvetenskaplig artikel blivit använd i en rapport från Världsnaturfonden, som sedan citerades av IPCC. Bara här finns det stark anledning att bli helt konfunderad om man önskar att IPCC skall vara en organisation som sammanställer och förmedlar senaste kunskapen inom ämnet. Jag förstår inte varför ingen glaciolog har reagerat på det här förut, det är ändå 3 år sedan rapporten utkom. Någon borde väl ha sett detta innan, eller blev kapitlet aldrig läst av någon innan rapporten kom ut? Och om det blev det, vem var det som faktagranskade? Om det var andra glaciologer, tyckte de verkligen att 2035 lät som en rimlig tidsrymd?

Det andra jag reagerar över är källan. Varför väljer man av allt att citera Världsnaturfonden? De är knappast vad jag skulle välja som förstahandsval som källa för senaste glaciärforskningen. Och varför citeras en rapport från Värdlsnaturfonden? Vad har egentligen grå litteratur i IPCCs sammanställningar att göra? Där bör endast äkta peer-reviewad litteratur ingå, och speciellt när det gäller sådana här viktiga frågor. Jag kan föreställa mig att det finns en hel ocean med litteratur i just det här ämnet. Huruvida det finns uppskattningar på avsmältningstakten kan jag inte svara på, men det bör knappast vara Världsnaturfonden som skall svara på den frågan.

Nog för att klimatförändringarna kan ge problem i Himalaya och den indiska subkontinenten, men det är allvarligt när rena fantasier tas som fakta. Så skall inte arbetet med att lösa klimatologiska problem skötas. Att IPCC kan göra felaktiga sammanställningar ibland går ju att leva med, vetenskap är i kontinuerlig utveckling, men att göra det utifrån hittepå är så mycket värre.

Taggad som: , ,

1 kommentar

Trackbacks

  1. Sundhetstecken att ifrågasätta IPCC | Hela Havet Stormar

Lämna en kommentar

Vänligen notera att kommentarerna måste godkännas innan de publiceras. Det kan därför dröja något innan din kommentar kommer upp på sidan. Att skicka fler kommentarer gör inte processen snabbare.

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes