En karta att förtrollas av
Jag tillhör en av dem som kan sitta och stirra på en karta i timmar. Det är kul att följa en linje från punkt A till punkt B och se vad som händer däremellan. Så när jag stöter på en antik karta kan det ju bara bli bättre tack vare mitt intresse för historia. När jag disputerade fick jag en antik karta över Danmark, se figur här intill (min karta har dock något annan färgläggning). Det var inte vilken karta som helst. Nej, det var en karta från Atlas Maior, som gavs ut 1665 av Joan Blaeu, son till Willem Blaeu. Atlas Maior räknas som den finaste atlasen för sin tid. Den karta jag fick var av äkta vara och är en fantastisk fröjd att se på. Inte bara är den dåtida uppfattningen av kusternas geografi fascinerande, men också hur städer har växt fram, tappat i storhet och/eller flyttats sedan kartan gjordes. Även om min karta kom ut 1665 är den konstruerad redan 1635. Gränserna för Danmark var därför inte riktigt korrekta när kartan väl publicerades eftersom Sverige hade amputerat och annekterat hela Östdanmark redan 1658 i Roskildefreden. För kuriosans skull kan vi ju säga att det började gå galet för Danmark redan 1645 i och med Freden i Brömsebro då Halland gavs till Sverige i pant på 30 år, och skulle det – eller ett likvärdigt område, märk väl – lämnas tillbaka till den danska kronan. Hade danskarna hållt tassarna borta från svenskt territorie skulle det kanske inte ha gått så illa som det gick. Eller så hade svenskarna ändå försökt ta över Skåne och Blekinge, för kontrollen över Öresund var ju väldigt viktig.
För Västsveriges del finns det två saker som är väldigt intressanta att titta på; Kungälv och Göteborg. Kungälv är en väldigt gammal stad och har rötter kanske 1000 år bakåt i tiden. På Blaeus karta finns Kungälv, eller rättare sagt Kongel, utmärkt, men ligger västerut jämfört med vad den borde ligga med dagens tankeram. Där Kungälv ligger idag är istället Bohus fästning utmärkt, eller som det står på kartan; Bahuys. Det är inte så konstigt, för Kungälv flyttades till sin nuvarande plats 1645, alltså efter kartan var gjord. Göteborg fick stadsprivilegier 1621 och var när kartan gjordes en ganska liten stad. Runt tiden för kartans färdigställande 1635 fanns drygt 1000 invånare i Göteborg. På kartan finns det andra platser utmärkta, vilka idag faktiskt ingår i staden Göteborg:
- Gullberg (Gulberg). Idag en del av centrala Göteborg, och där centralstationens bangård, posthuset och befästningen Skansen Lejonet idag finns.
- Nya Lödöse eller Nylöse (Nilöes). Föregångaren till Göteborg och som idag är stadsdelen Gamlestaden.
- Älvsborg (Elsborg). En viktigt befästning nära Göta Älvs utlopp. Befästningen började rivas på 1660-talet och idag finns bara lite ruiner kvar ganska nära där Älvsborgsbron idag har sitt sydfäste. Tillhör idag stadsdelen Majorna.
Fascinationen av denna karta och Blaeus fina kartmakeri fick oss att köpa nyutgåvan av Atlas Maior. Så idag huserar detta 7 kg tunga verk ståtligt i bokhyllan. Många timmar kan gå åt att studera hur 1600-talsmänniskorna uppfattade världen, och vad som förändrats sedan dess. Tänk om man kunde få lägga vantarna på en äkta kopia av verket.
