Hela Havet Stormar

mer än 71% vatten

Haven viktigare än atmosfären?

När vi diskuterar klimatförändringar är det främst de landbaserade effekterna som belyses; mer torka, översvämningar, stigande lufttemperaturer, förändrade ekosystem, retirerande glaciärer, stormfrekvenser och så vidare. Det är inget konstigt med det, och högst relevant, ty dessa saker är vad som påverkar oss människor i det vardagliga livet. Vi lever våra liv på den fasta marken, och är kontinuerligt omslutna av den gasformiga atmosfären. Med det sagt vill jag i det här inlägget ge en kort överblick över en viktig aspekt som sällan bubblar upp till ytan i våra diskussioner. Det gäller såklart havens roll i klimatsystemen. Detta blöta element är något som vi människor sällan egentligen har något grepp om. Förmodligen därför att det är så vansinnigt stort, och vi faktiskt inte vet allt för mycket om det. Jordens yta består till 71% av hav. I snitt är världshavet över 3000 meter djupt. Volymen på världshaven blir därför nästan ofattbara 1,4 miljarder kubikkilometer. Om vi gör en kolumn av havet med en yta av en kvadratmeter behöver vi bara gå ner till ett djup av 2,5 meter för att samla lika mycket energi som hela kolumnen med atmosfären ovanför har. Det betyder att de översta 3,5 metrarna av världshaven innehåller lika mycket energi som hela atmosfären. Samtidigt transporterar de ytliga atlantiska havsströmmarna cirka 1 Petawatt nordpå vid 23°N. Jämför detta med den globala energiförbrukningen som ligger på cirka 15 Terawatt, eller 0,015 Petawatt. Mängden energi lagrad i havet är nästan bortom vårt förstånd. Tänk om all den energin skulle släppas lös! Det är tydligt att haven är den viktigaste delen i klimatsystemet, samtidigt som det är den del gemene man har sämst grepp om. Dags för en förändring av detta kanske?

Intressant? Läs mer om .

Taggad som: , ,

6 kommentarer

  1. Och då räknar du ändå bara termisk energi.
    Då vi slutar att utnyttja elektronens bindningsenergi och på alvar tar tillvara kärnans, är haven än mer energirika.

    Om jag minns rätt är var 7000:de väte atom en deuterium, som teeoretiskt kan bilda en halv helium atom och energi i den högre skalan.

    Vi har även enorma mängder uran i havsvattnet, i Japan har det utvecklats en metod att utvinna det för “bara” 250$/kg (om jag minns rätt)

  2. HELA havet stormar.
    Du som vet skulle kunna vara mycket tydligare.
    Det handlar om svavel, det handlar om försurning, det handlar om minskad förmåga att binda CO2, det handlar om minskade halter av järn, det handlar om fytoplankton, det handlar om fiskdöd, det handlar om vår oförmåga att förvalta vårt hem i Universum.

  3. Daniel, det är fullt möjligt att du har rätt i att havet är en översedd faktor. Problemet är att ditt argument med energimängd är rätt svagt. Mängden värme som är lagrad i haven är ju försumbar om du jamför med den mängd som är lagrad i Jordens inre. Du måste istället visa att utbytet av värme mellan hav och atmosfär, och variabiliteten hos utbytet, är stort i jämförelse med strålningsbalansen och dess variabilitet.

  4. ErikS: Nu vet jag inte riktigt vad din invändning var. Syftet var snarare att uppmuntra folk att lära sig mer om havet. Att haven däremot är en stor dämpare av klimatsystemet är knappast en nyhet.

  5. OK, jag ska försöka vara tydligare. Att jämföra mängden lagrad värme är ett dåligt sätt att karaktärisera inverkan på klimatet. Den absolut största andelen av vår planets massa är varmare än, säg, 500 grader C, vilket förstås medför att gör att värmemängden i haven blir försumbar i jämförelse. Nu är ju dock det geotermiska flödet litet i sammanhanget, oavsett hur stor värmemängden är. På samma sätt är det irrelevant att jämföra värmemängderna i haven respektive atmosfären, utan det är flödena och deras variabilitet som är intressanta.

    Jag säger alltså inte att du har fel, utan att din argumentation är svag. (Jag är dock tveksam till om man kan utnämna haven till *den viktigaste* delen av klimatsystemet).

  6. ErikS: Det beror snarare på vilket perspektiv man vill ha, och inget av det är fel. Det är av allra högsta intresse att veta vart i klimatsystemet den största andelen av energin ligger lagrad, och hur dessa flöden fungerar. Däremot är det skillnad i vilket av komponenterna som man väljer att studera, där vi har en högfrekvent kontra ett lågfrekvent system (med kopplingar emellan). Skulle nog inte kalla det så mycket för att argumentation, eftersom jag inte argumenterar för eller emot en viss ståndpunkt.

Lämna en kommentar

Vänligen notera att kommentarerna måste godkännas innan de publiceras. Det kan därför dröja något innan din kommentar kommer upp på sidan. Att skicka fler kommentarer gör inte processen snabbare.

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes