Höga flöden inte vanligare
Östersjöns ekosystem är känsligt och organismerna lever under ständig stress från det bracka vattnet. Balansen mellan sött och salt hålls uppe av de stora floderna, som dumpar sitt vatten ut i Östersjön – hela 15000 kubikmeter per sekund i snitt. Förändringar i denna cykel skulle kunna medföra långsiktiga förändringar i salthalten och därmed ekosystemet. Det är därför viktigt att veta om mer vatten förs ut via floderna till Östersjön när klimatet förändras. Över 1900-talet har både temperatur och nederbörden ökat i Sverige (notera dock att nederbördsmätningar är mer pålitliga senare än temperaturmätningar). Vi har också fått leva med att allt oftare läsa och höra om översvämningar runt om i landet (ex. SMHIs lista).
Med både ökande temperaturer och nederbörd, och fler rapporter om översvämningar, känns det som om extremfallen inträffar oftare. Därför bör man ställa sig frågan om antalet extremer med hög vattenföring, och risk för översvämning, har ökat över tid. En färsk rapport från SMHI har tittar närmre på förändring i nederbörd, och bland annat studerat frekvensförändringar i höga flöden. Man fann att frekvensen av höga flöden mellan 1911 och 2007 inte förändrats nämnvärt. Vissa år sticker ut betydligt mer än andra, men förekomsten av höga flöden har inte ökat trots att nederbörden har ökat, se figur. Är man riktigt petnoga ser det ut som att frekvensen av 10-årsflöden minskat svagt. Värt att notera är att tidpunkten på året då höga flöden inträffar inte har förändrats över samma period.
Så varför hör vi oftare om höga flöden och översvämningar? Precis som jag misstänkte, skriver också rapporten att samhället blivit mer sårbart över tid genom dålig byggplanering. Det har också funnits längre perioder med mindre än normal nederbörd, exempelvis 1970-talet, följt av längre period med mer än normal nederbörd, exempelvis 1980-talet. Det gör samhällsplaneringen extra svår. Dessutom kan medias intresse att rapportera sådana händelser har ökat. Men det kan också vara så att fler översvämningar på senare tid är relaterade till direkt nederbörd än höga flöden, vilket skulle kunna vara troligt eftersom nederbörden ökat. En kombination av faktorerna gör det svårt att utröna varför vi hör om det mer ofta nu än tidigare.
Källa: “Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden“. SMHI 2008, rapport #110.
Intressant? Läs mer om klimat, nederbörd, översvämning, östersjön.
