Marschen och isen
Som modellör av hav och klimat är det väldigt intressant att undersöka hur långt vi kan gå med våra modellverktyg. Framtiden är ett bra exempel. Många tror ju att en projektion för framtiden verkligen är något som skall slå in, men så är det inte. Istället måste den ses som en möjlig framtid av många. Det finns fortfarande väldigt mycket som behöver förstås, parametriseras och gullas med innan det fungerar. Även om vi förstår ett system mycket väl, och det kan vi ju också fundera på om vi verkligen gör när det kommer till klimatet, är det svårt att förutsäga framtiden. Ser vi tillbaka på historien istället blir det genast mycket lättare eftersom vi då har mer fakta om hur saker interagerar.
Min favorit att ta upp i dessa sammanhang är tåget över Bält vintern 1658, som slutade med att en tredjedel av Danmark överfördes till Sverige i Roskildefreden (se texter bland annat här och här). Vad kan våra modeller egentligen säga om detta danska trauma och svenska lyckorus? I min avhandling undersökte jag detta ämne genom att studera hur isen lade sig, växt till och sedan bröt upp runt om i Östersjön. Vi har tidigare inte vetat hur isläget var just denna vinter. Det enda som historiska källor berättat för oss är att det var väldigt kallt, att frosten tilltog ordentligt i januari och att det var töväder den 5 februari, vilket dock slog om till hård kyla inför övergången av Stora Bält den 6 februari.
I figuren nedan visas resultaten från min modell och hur jag föreslår att isläget vintern 1658 förändrades över tid. Den färg jag vill be dig rikta uppmärksamhet till är den ljusblå färgen, vilken indikerar Bälthavet där övergången ägde rum. Den första passagen över Lilla Bält ägde rum den 30 januari, vilket visas av den första vertikala linjen. Då täcktes 97% av Bälthavet av is och tjockleken var 17 centimeter. Isen under den andra övergången, som ägde rum den 6 februari, täckte 96% av Bälthavet och hade då en tjocklek av 21 centimeter. Så var det tillräckligt tjockt för att gå över? Det vore ju tragiskt om modellen påstod att man inte kunde gå över isen denna vinter på just de datum som det ägde rum. Så vad krävs för att marschera över isen? Enligt senaste militära rekommendationerna för ismarscher med häst från 1956 krävdes en tjocklek av kärnisen på 5 centimeter för enbart soldaten. Skulle hästen också över rekommenderades istället 10 centimeters tjocklek. Läser man den moderna rekommendationen för ismarscher (exempelvis SäkI Ögång vatten) rekommenderas 5 centimeters istjocklek upp till 100 kilo, tio centimeter för 500 kilo, 14 centimeter för ett ton och så vidare. Dessutom är avståndet mellan soldaterna viktberoende med 5 meter upp till 100 kilo, tio meter för 500 kilo och 50 meter för enheter över ett ton. Jag kan inte garantera det, men jag misstänker att soldaterna under 1600-talet också kände till att de behövde säkerhetsmarginaler mellan varandra. Förvisso gick vissa genom isen, och det finns många berättelser om att isen bågnade och vattnet stod upp till knäna, men den överlägsna majoriteten klarade sig över till andra sidan. Av det kan vi inget annat än anta att övertåget var förmodligen inte speciellt tät och soldaterna hade långt mellan sig. Så ja, mitt modellförslag tillåter i allra högsta grad en vandring över isen de skälvande dagarna i januari och februari 1658. På sätt och vis har därmed också historien blivit verifierad – den ägde faktiskt rum om nu någon skulle få för sig att tro något annat.
Vintern 1658 enligt PROBE-Baltic modellen, en havsmodell designad specifikt för Östersjöns havsklimat. Övergångarna av Lilla och Stora Bält är markerade med vertikala linjer. Övre panelen visar isens utbredning i respektive bassäng och nedre panelen visar respektive bassängs istjocklek. Klicka på bilden för full storlek.
Det ovanstående exemplet visar på styrkan med historisk havsklimatmodellering. Tack vare sådana insatser kan vi inte bara kraftigt öka vår förståelse för klimatsystemet, utan samtidigt brygga över till flera vetenskapliga discipliner. Mitt modelleringsförsök har ökat vår förståelse av vad som faktiskt hände vintern 1658 och satt den historiska händelsen i ett naturvetenskapligt sammanhang.
Intressant? Läs mer om historia, klimat, östersjön, forskning.
