Masken ger huvudbry om Östersjöns salthalt
Skeppsmasken har varit på tapeten igen. Jag skrev om den tidigare i år då det pratades om samma problematik. Då trodde man att Östersjön skulle bli saltare i framtiden, nu handlar det om att den tål lägre salthalter när det är varmare. Först tänkte jag på hur den klarar de enorma årliga variationer som sker i inloppet till Östersjön, det vill säga i Kattegat. Där har förvisso temperaturen ökat sedan 1980-talet i ytan, men det är inte statistiskt signifikant. Salthalten har å andra sidan minskat en liten smula, men det är inte heller någon statistisk signifikans i det, utan ett rent utslag av slump. Dock reagerar jag på att det finns en liten motsättning i de två artiklarna, vilket dock förmodligen kommer från journalisten. I artikeln som jag skrev om tidigare i år, från SR, står det:
Klimatförändringar med höjd vattennivå gör att det bräckta vattnet i Östersjön blir allt saltare, vilket gör det möjligt för skeppsmasken att breda ut sig.
I dagens SvD kan man istället läsa:
Kraftigt ökat regnande över Östersjön skulle kunna sänka havets salthalt så att inte ens ett värmeälskande blötdjur kan trivas.
Så vad kommer hända i framtiden? Blir det sötare eller saltare? Det är detta som är så spännande just nu inom östersjöforskningen. Vi vet faktiskt inte riktigt om Östersjön kommer bli sötare eller saltare. De flesta tippar väl på sötare i och med att modeller indikerar ökad nederbörd, och då antar man att flodtillförseln kommer att öka, vilket späder vattnet ytterligare. Det är dock en tämligen stor osäkerhet om hur mycket mer regn som kan komma, om det nu blir så. Detta ger naturligtvis effekter i sin tur genom en liten kedja. Beroende på regnets osäkerhet är det svårt att ge tillförlitliga projektioner av utfallet till flodtillförselns ökande eller minskande. Dessutom har vi ännu inte förstått de mekanismer som kan påverka flodtillförseln och eventuellt kompensera ökade flöden, så som ökad avdunstning och vegetationens dynamik vid förändrade nederbördsmönster. Detta genererar ju i sin tur stora osäkerheter kring gissningarna om Östersjön blir saltare eller sötare i framtiden. I dagsläget ligger projektionerna någonstans mellan en smått ökande salthalt (runt 4% ökning) till en ganska kraftigt utspädning (cirka 25% lägre salthalt). Min egen forskning, baserat på observationer, pekar på att det eventuellt finns ett samband mellan varmare klimat och ökad salthalt, även om osäkerheterna självklart är stora. Den primära förklaringen för de resultaten ligger förmodligen i att vi idag har dålig kunskap om vad som händer med nederbörden på land och i floderna innan det når Östersjön. Det är därför ett område som kräver mer uppmärksamhet framöver och borde prioriteras eftersom Östersjöns salthalt är en viktig parameter för innanhavets ekosystem, men även regionens ekonomi – och nu också uppenbarligen bevarandet av vrak.
