Hela Havet Stormar

Sveriges Radio rapporterade idag om hur Bottenviken blivit sötare på senare tid. Bottenviken är redan idag väldigt söt med bara några få saltenheter; cirka 4 i djupvattnet och 3-3,5 i ytvattnet. Förändringar i salthalt kan innebära en hel del ommöbleringar i ekosystemet eftersom de mer marina arterna drar sig undan till fördel för mer sötvattenskrävande organismer. Det har mätts salthalt i Bottenviken, vid en station med namn F9, över hela 1900-talet. Fram till 1970-talet någongång var det ganska sporadiskt – i bästa fall en gång om året, oftast mer sällan. Sedan 1970-talet har frekvensen på mätningarna ökat och nu sker det några gånger per år. I SRs artikel nämns att nederbörden ökat på somrarna under senare år och att det är en av förklaringarna till varför Bottenviken blivit sötare. I figuren nedan (övre delen) ses salthalten i ytan och botten från mätningarna vid F9-stationen från 1900-talets början fram till 2005. I den nedre delen av figuren finns färskvattentillförseln till Bottenviken, återgiven för varje månad mellan 1950 och 2008.

Det är tydligt i mätningarna att salthalten minskat sedan 1980-talet, men också att det skett en ökning i färskvattentillförseln. När det gäller det sistnämnda är det miniminivån som höjts samtidigt som maximinivån minskat något. Rent instinktivt skulle jag nog inte vilja säga att det primärt har något med ökad nederbörd att göra. Snarare verkar det som om vattenkraftsutbyggnaden har ett finger med i spelet. Vattenkraften modulerar färskvattentillförseln genom att minska på utrinningen under sen vår och tidig sommar (magasinerar) och släpper ut det under den period då nederbörden är fastlåst i form av snö (producerar el under vintern). Eftersom årsmedelvärdet är cirka detsamma bör alltså salthalten inte påverkas nämnvärt. Men, det är möjligt att avrinningen i medeltal ökat en smula och att det såklart skulle kunna ha en viss effekt. Men för att förstå vart de stora förändringarna skett måste man se hur färskvattentillförseln förändrats på måndasbasis över åren. I figuren nedan har jag plottat upp flodtillförseln till Bottenviken för åren 1950 till 2008 på månadsbasis och grupperat per säsong.

Omedelbart ser man att den största förändringen skett under vintertid, då mer vatten rinner ut, samtidigt som det kommer något mindre vatten under sommaren och hösten. Det är en indikation på vattenkraftsutbyggnaden har haft ett genomslag. Om nederbörden därmed har ökat under sommaren, så har det inte haft genomslag i vattenutledningen till Bottenviken. Däremot kan det tänkas att det extra vattnet på sommaren istället lagras till vintern och släpps ut då, alltså försenat med några månader. Vi kan också se att det är en väldigt stor årlig variation på avrinningen, varför ett singulärt år inte spelar någon större roll för Bottenvikens saltbalans. 

Jag skulle däremot vilja vara lite försiktig med att peka ut förändringar i regionala klimatsystemet som en skurk. Salthalten i Bottenviken kan ju inte bli högre av sig självt, så länge inget tillskott sker. Tillskottet kommer från övriga Östersjön när stora saltpulser kan tränga in genom Öresund och Bälten och därmed ventilera (byta vatten och syresätta) bottenvattnet i centrala Östersjön. Det har varit mycket få stora inflöden sedan mitten av 1970-talet. Egentligen har bara tre inflöden skett av tillräckligt stor volym; 1983, 1993 och 2003. Varför det varit så få inflöden är inte riktigt fastlagt, och det har ännu inte gått att peka på klimatförändringar som en orsak. Oavsett har avsaknaden av stora inflöden gjort att hela Östersjön minskat sin salthalt. I figuren nedan visas en uppskattning av medelsalthalten i Östersjön över 1900-talet.

Samtidigt som Bottenviken har minskat i salthalt har också hela Östersjön gjort detsamma. Förändringar för Östersjön som helhet är inom de naturliga variationerna som vi kan förvänta oss. För Bottenviken däremot kan vi inte säga så mycket eftersom data under stora delar av 1900-talet är begränsat. Saltsituationen i Bottenviken bör dock onekligen hänga ihop ganska tätt med saltuvecklingen för resten av Östersjön. Med allt detta sagt skulle jag nog inte säga att förändringar i sommarnederbörden är orsaken till mindre salt i Bottenviken. Snarare är det en ganska stor kedja i ett komplext system som samverkar för att bestämma salthalten.

Vad gäller framtiden så är det ganska oklart hur salthalten i Bottenviken, men också hela Östersjön, kommer att utvecklas. Om nederbörden ökar finns det risk för att salthalten kommer förändras åt det sötare hållet, men man har ännu inte konstaterat en riktigt tydlig långsiktig ökning i vare sig nederbörd (i vissa områden syns en ökning, i vissa områden en minskning) eller salthalt. Men man får nog räkna med ganska stor variation och att det tar lång tid innan vi upptäcker om förändringen är permanent eller ej.

Intressant? Läs mer om östersjön, bottenviken, salthalt, nederbörd.